Hundraåringen som inte försvann

FAR fyller 100 år och fyller samtidigt en viktig funktion. Disruptiva förändringar i en osäker omvärld ökar betydelsen av revisions- och rådgivningsbranschens bidrag till tillit, finansiell stabilitet och hållbar utveckling. Här kommer FAR in i bilden som den samlande aktören för professionerna i den svenska branschen.

Att vara mötesplats, kulturbärare och vägvisare är givna uppgifter för FAR. Högt på agendan kommer också att på olika sätt bidra till utvecklingen för näringsliv och samhälle, inte minst på områden där FAR/branschen har unika kompetenser och insikter. Vidare måste FAR:s arbete med att både utbilda och kvalitetssäkra framhållas.

Det är stora och krävande uppgifter som ligger på FAR:s axlar. Lyckligtvis har hundraåringen inte försvunnit utan är i allra högsta grad levande, vital och framåtlutad. Ett exempel på det sistnämnda är engagemanget inom hållbarhet.

Mitt i allt firande vill jag ändå framföra en kort önskelista till FAR, allt i konstruktivt syfte. Jag vill att FAR

  • sticker hål på byråbubblorna så att dialogen och erfarenhetsutbytet inom professionerna kan flöda ymnigare än idag
  • öppnar upp branschen genom att motverka förekomsten av så kallade kundskyddsklausuler och andra konkurrenshämmande avtal
  • pekar ihärdigt på behovet av en betydligt snabbare normgivning på det internationella planet – det ska inte få ta tio år att mejsla fram en standard för revison i mindre komplexa företag

Men innan detta förverkligas ska vi fira vår pigga hundraåring med pompa och ståt samt ett fyrfaldigt HURRA!

För mig, som tidigare generalsekreterare i FAR (2004-2018), är det en ynnest att få vara med om firandet.

(Inlägget är även publicerat som krönika i Revisionsvärlden: https://revisionsvarlden.se/hundraaringen-som-inte-forsvann/)

Höj gränsen för nekad ansvarsfrihet

Att styrelseledamöter och VD trots nekad ansvarsfrihet väljs om får inte hända igen. Så skrev jag på Di Debatt efter Ericssons stämma 2022, men igår hände precis samma sak.

I min debattartikel tryckte jag på att Kollegiet för svensk bolagsstyrning (Kollegiet) behövde komma med ett klargörande, alternativt att lagstiftaren uppdaterade bestämmelserna om ansvarsfrihet. Inget av detta hände, tvärtom har alla suttit på läktaren och inväntat vad som skulle ske.

För oss alla som hyllar den svenska modellen för bolagsstyrning är situationen ytterst tragisk. Tilltron till modellen har fått sig en ordentlig törn, och jag hör röster som ifrågasätter att vi i Sverige ska fortsätta att besluta om ansvarsfrihet. Men då missar man det grundskydd som beviljad ansvarsfrihet innebär för styrelseledamöter och VD. Vill vi verkligen gå en väg som innebär ökad osäkerhet om dessa personers ersättningsskyldighet, dessutom under lång tid? Jag tror inte det.

Jag har förstått att den globala och mäktiga rådgivaren ISS avser att rekommendera sina kunder att på stämmorna 2024 rösta mot ansvarsfrihet i bolag där röststyrkan varierar beroende på aktieslag. Om detta fullföljs, samtidigt som varken Kollegiet eller lagstiftaren har ingripit innan dess, blir det ett stenhårt slag mot det svenska näringslivet. Varumärken kommer att svärtas ned, och det blir svårare för berörda styrelseledamöter och VD:ar att få uppdrag i utlandet.

Så vad måste göras? Mitt förslag är att höja gränsen i aktiebolagslagen för nekande av ansvarsfrihet från dagens 10 till 50 procent av aktierna. Visserligen försvagas minoritetsskyddet, men alternativet att inte göra något är betydligt värre.

Nu ligger bollen hos aktörer som Kollegiet och FAR att skicka en hemställan om lagändring till regeringen. Klockan tickar.

Vad gör vi nu?

Äntligen har jag på allvar börjat att skriva på den bok jag själv vill läsa.

Boken handlar om att leda i osäker terräng. Jag tror att du håller med mig om att det finns mycket osäkerhet runt omkring oss, och ibland måste frågan ”vad gör vi nu?” till slut ställas.

”Vad gör vi nu?” är också arbetsnamnet på min bok. Utgångspunkten är flera tusen år gamla situationer. Människan har ju i alla tider upplevt dilemman inför det osäkra, och ur Gamla testamentet träder två kvinnor och två män fram och visar vad som krävs för att leda sig själva och andra i minst sagt osäker terräng.

Jag kryddar med aktuell omvärldsspaning, även från ledarskap i nya snabbväxande företag och verksamheter. Syntesen blir en ”roadmap” med vägvisare och hållplatser för den som vill, eller måste, leda i osäker terräng. Det må gälla i små eller stora verksamheter eller till och med uråldriga institutioner.

Min avsikt är att efter hand visa utdrag från författandet här på bloggen. Det ger dig möjlighet att lämna feedback och därigenom bidra till slutprodukten, som jag hoppas ska ge trygghet och ljus på stigen framåt.

Välkommen att följa med på en spännande bokresa!

Välkommen till Guldäpplen!

Välkommen till Guldäpplen!

När jag upptäckte kung Salomos ordspråk ”Goda råd i rätt tid är lika vackra som guldäpplen på ett silverfat” insåg jag en sak: Mitt bolag måste heta Guldäpplen. För det är ju min affärsidé – att ge goda råd i rätt tid, dessutom på silverfat. Men det krävdes ett medgivande från ett bolag med ett liknande namn. Och någon varnade mig för varumärkesintrång. Ett av världens största varumärken månar ju om sitt äpple …

På den här bloggen, som ligger på Guldäpplens webbplats, vill jag föra dialog med dig om bolagsstyrning och närliggande områden. Förhoppningsvis kan vi gemensamt finna nya guldkorn. Kanske blir det också en och annan reflektion av personlig karaktär. Livet tillsammans med alla människor på vår vackra men sköra planet är ju det viktigaste vi har. 

Du är självklart alltid välkommen att kommentera!